Ordlista

Afvägning/avvägning:

Inmätning av den relativa höjdskillnaden mellan två punkter. Känner man till den exakta höjden i ett övergripande höjdsystem på någon av punkterna kan man använda den punkt en till att räkna ut den exakta höjden på den andra. Annars får man ”lokala” höjder.

Avrinningsområde

Ett dikningsföretags avrinningsområde är hela det område varifrån vatten naturligt rinner till den punkt där företaget slutar.

Avrinningsområdet

är oftast väldigt mycket större än båtnadsområdet. Om man tillför nytt vatten utifrån till avrinningsområdet, påverkar det naturligtvis flödena i dikningsföretaget, vilket är tillståndspliktigt.

Bottenlutning

Bottenlutningen längs vattendraget kan typiskt vara till exempel 1:1000, det vill säga att vattendraget faller 1 meter på en kilometer.

Båtnad

Båtnad betyder nytta. Båtnaden för en fastighet är ett mått på förbättringsvärdet som åtgärden ger.

Båtnadsområde

Område som fick ett förhöjt värde genom markavvattningen. Området avgör oftast vilka fastigheter som ska ingå i dikningsföretaget. En fastighet kan dock också få båtnad utan att själva marken ökar i värde, till exempel genom att man ansluter sitt avlopp.

Dikningsföretag

Termen dikningsföretag användes faktiskt inte före 1918 års Vattenlag; man talade om till exempel torrläggning eller vattenavledning. även för de äldre anläggningarna och även för alla markavvattningsföretag av mera speciellt slag, som invallningsföretag, sjösänkningar, avvattningsanläggningar för torvtäkt med mera. Ett fastställt dikningsföretag är en vattenanläggning i form av dike eller nerlagda rör, som har tillkommit genom en samfälld insats av flera medverkande. Men ordet används också om själva samfälligheten, som sedan fick ansvaret för dikningsföretagets underhåll. Ibland har själva samfälligheten inte fastställts på juridiskt bindande sätt för framtida fastighetsägare, utan anläggningen har skapats genom en så kallad överenskommelse mellan de dåvarande ägarna. Själva anläggningen kallas dock ofta ändå för dikningsföretag.

Dikningsskyldige

Personer som blir skyldiga att delta i dikningsföretaget, eftersom deras mark förbättras av eventuellt dike.

Fall åt sidorna

Grundvattenytans lutning mot vattendraget, vilket det tas hänsyn till när beräkningen av markförbättringen görs. Den approximeras normalt till markytans lutning.

Fixpunkt

Noggrant inmätta och utmärkta, fasta höjdpunkter som används som referenser till övriga höjdangivelser. Finns utmarkerade på plankartan, oftast med beteckningen Fixp eller F.P. Fixpunkter har lagligt skydd och får inte rubbas – 14 Kap 8 § Brottsbalken. Dikningsföretaget har särskilt ansvar för sina fixpunkter.

Fot

I äldre akter kan skalan vara angiven i fot, 1 fot ≈ 30 cm.

Förbättringsvärde

Det beräknade värdet på skillnaden mellan markens värde före och efter torrläggningen.

Förrättning

Förrättningsmän i dikningsärenden var särskilt utsedda och skulle ha särskild teknisk och juridisk kompetens, ungefär som lantmätare. ”Förrättning” syftar såväl på förrättningsmannens uppdrag, som på produkten (den fastställda överenskommelsen). Förrättningen vinner sedan laga kraft om arbetena utförs enligt handlingarna inom föreskriven tid.

God man (i detta sammanhang)

Person som kan agera som komplement till förrättningsmannen enligt Vattenlagen (1983) 12 Kapitlet 4 § och motsvarigheter i äldre bestämmelser. En god man kan i detta sammanhang jämföras med en nämndeman, som i domstol ska företräda det sunda förnuftet och den respekterade lokala kunskapen. Däremot avses i detta sammanhang inte en god man som företräder en omyndig.

Häfdeförteckning

Ett avsnitt i handlingarna brukar heta Beskrivning och häfdeförteckning. Beskrivningen hävdeförteckning visar vad som är åker, äng, sjöbotten etc. Förteckning visar vem som äger vilken del av båtnadsområdet – vem som hävdar äganderätt till det.

Kostnadsfördelningslängd

Lista över hur fördelning av kostnader bestämdes mellan berörda ägare och fastigheter inom ett markavvattningsföretag. Observera att listan bygger på uppgifter från när markavvattningsföretaget bildades. Förteckningen behöver troligen uppdateras efter hur fastighetsgränserna ser ut idag.

Mantal/mtl

Mått på en gårds skattekraft, kan ses med fastighetsnamn i akten.

Miljödomstol

Efterträdare till vattendomstolarna och företrädare till dagens mark- och miljödomstolar.

Märgelgrav

Stor grop som grävts för att bryta märgel, en kalkhaltig lera eller lös kalkhaltig sten som under 1800-talet användes som jordförbättrande medel. I trakter där märgel fanns på måttligt djup, grävde man ibland en märgelgrav på varje åker.

Plankarta

Karta över dikningsföretaget. Här framgår vattendragets läge före och efter dikningen, båtnadsområdet, höjder (i lokalt system), olika markslag (åker, äng etc), beteckningar som återkommer i beskrivningen, så att man kan se vilka ytor som ägs av vem med mera.

Profilritning

Ritning som visar dikets längdprofil. Man ser fallet (lutningen) på olika sträckor, bottnen före och efter åtgärd. Man kan skilja på öppna och rörlagda avsnitt – och man ser eventuella brunnar. Läget på alla sektionsritningar framgår också.

Regleringsföretag

Regleringsföretag talar man oftast om när det gäller reglering av fall (för kraftändamål). Men ofta ingår sänkning av sjöar och annan mark-avvattning i samma förrättning.

Samfällighet

I akterna avses markavvattningssamfällighet, som bildas av de personer (fastighetsägare) som drar nytta av markavvattningen. I dagligt tal använder man termen samfällighet även om de anläggningar som samfälligheten har ansvar för.

Sektionsritning

Skalenlig ritning av diket/rörläggningen i genomskärning. Sådana sektioner visas ofta på var 100:e meter.

Sekundliter

Mått på flöde, liter/sekunden.

Skifte

En markägare har i allmänhet sin mark uppdelad i skiften, markstycken som är avgränsade på ett eller annat sätt.

Slänt

Slänt(”strand”) lutning kan vara så brant som 1:1, vinkeln är då 45 grader. Syneförrättning Se förrättning.

Syneman

Den som medverkar vid syn, för att bedöma rimligheten i värderingar med mera. Synemän ska inte vara berörda av projektet och är inte heller förrättningsman, utan oftast en lantbrukare som är insatt i de lokala förhållandena och allmänt betrodd.

Syneprotokoll

Protokoll från syneförrättningen.

Syssloman

Förvaltare av vattenanläggningen, utsedd av dikningsföretaget att genomföra löpande underhåll.

Trumritning

Skalenlig ritning av trummor och brunnar.

Täckdikning

Täckdikning används ofta för att dränera åkermark, golfbanor och husgrunder, där öppna diken medför betydande olägenheter.

Utlåtande

En stor del av akten, som en förrättningsman upprättat. Där tas ställning till om företaget är ekonomiskt lönsamt att genomföra, vilken utbredning båtnadsområdet ska få med mera.

Vattendomstol

Äldre begrepp på dagens mark- och miljödomstolar. Indelningen av ansvarsområden för respektive domstol har ändrats över tid.

Värderingslängd

Värdering av marken före och efter åtgärden, fördelat på ägarna.

Ägofigur

På kartan finns siffror som markerar områden, ägofigurer, på kartan. Samma siffra återkommer i beskrivningen av marken, där det anges om området är till exempel åker eller fuktig äng. Till varje ägofigur är också ett värde knutet i värderingslängden som indikerar hur mycket området förbättras av dikesföretaget. Detta tal utgör en del av grunden för hur mycket var och en av delägarna i dikningsföretag ska betala för dikningsföretaget.

Ägolittera/ägolitt

Ägolittera är bokstäver som ofta är utritade på plankartan. Samma bokstäver återkommer då i beskrivningen. De indikerar ägaren. Bokstäverna ger alltså en koppling mellan beskrivningen och plankartan.